Betong.se

Fråga Experten: Kan man göra betongen lättare?

Sandy Kalleny — Thu, 17 May 2012 05:00:34 +0000

Finns det något jag kan blanda i betong som inte stör härdningen och hållfastheten, och som gör att den färdiga produkten väger mindre än normalt?

Eftersom betong väger så mycket kan det vara svårhanterligt att tillverka större saker. Det vore därför fantastiskt om det går att blanda i något material som går att få tag på i en vanlig bygghandel.

Tusen tack för hjälpen!
Ulrika

Hej Ulrika,
Det du frågar om är oftast varandras motsatser på grund av olika typer av kemikalier med olika syften i betong. För att bena ut frågeställningen något kan vi börja med vad som styr härdningen och hållfasthet.
Härdningen avgörs till stor grad av hur och i vilken temperatur du förvarar de färdiga betongprodukterna. Det är av största vikt att undvika “uttorkning” av den färska betongen då det vatten som tillsätts till betongen behövs för hållfasthetsutvecklingen samt för att undvika sprickuppkomst hos betongprodukten. Min rekommendation är att täcka in produkten i plast och om du har möjlighet att vattenbegjuta innan inplastningen, detta är avgörande för den fortsatta hållfasthetsutvecklingen och sluthållfastheten.

En annan kraftigt styrande parameter för hållfasthetsutvecklingen och sluthållfasthet är förhållandet mellan vikt vatten mot cement, det så kallade VCT. Denna faktor avgör hur stark betongen blir och hur snabb utvecklingen går i härdningsfasen, detta styr även möjligheten att göra betongen lättare som var din tredje frågeställning.

Kort kan man säga att desto lägre faktorn VCT är desto starkare blir betongen. Viktigt här är att betongens arbetbarhet påverkas ju lägre faktorn blir, det vill säga – det blir svårare att bearbeta betongen i sitt färska stadium. Till detta kan tillsättas så kallad flyttillsatsmedel för att underlätta gjutning när man minskar vatteninnehållet det vill säga sänker VCT. Flyttillsatsmedel finns att tillgå i de flesta byggvaruhus där du också kan få råd hur du ska hantera produkten.

Slutligen frågade du om hur man kan göra betongen lättare utan att påverka hållfastheten. Här kan flera olika tillvägagångssätt appliceras. Det enklaste är att använda en lättare ballast det vill säga sten och grus som vanligen hanteras i “vanlig” betong. Vanligaste “lättviktsballast” är expanderad Leca kulor som finns att tillgå i olika fraktioner och graderingar. Lecabetong kan tillverkas i många olika varianter och vikter. Nackdelen med denna typ av betong är att hållfastheten påverkas negativt men om du använder ett flyttillsatsmedel för att sänka VCT, det vill säga att höja hållfastheten, kan detta kompensera förlusten från Leca inblandningen. Studera gärna rapporter som finns på internet för att förkovra dig hur du ska gå tillväga.

Detta är ett par sätt som denna typ av betong kan tillverkas och jag hoppas att det hjälper dig i dina kommande betongprojekt.
Om du har fler frågor kan du gärna kontakta mig igen via mail eller telefon för vidare diskussion.

Lycka till Ulrika och ha en fantastiskt betongdag.
//Martin Hansson

Arkitekter föredrar betong i egna hus

Sandy Kalleny — Wed, 16 May 2012 05:00:52 +0000

70 procent av Sveriges arkitekter, och varannan byggentreprenör, skulle välja betong eller tegel om de skulle bygga ett eget hus. Detta visar en undersökning som Lunds tekniska högskola har gjort.
Betongen var enligt undersökningen även populärt när det ska byggas hyreshus. Bland annat svarade 79 procent av byggentreprenörerna att de skulle använda betong som stommaterial då. Bland arkitekterna motsvarade den siffran 20 procent. Störst fanns efterfrågan i Stockholm och norra Sverige där 23 procent svarade att de föredrog betong som material till stomme.

Bland småhusköparna var intresset för betongen dock inte lika stort – bara fyra procent av de tillfrågade småhusköparna ville ha ett betonghus. Det kanske har att göra med att bara 13 procent av småhusköparna ansåg att betong ger en låg energiförbrukning.

Dock verkar ägare till nyproducerade hus vara mer nöjda med sitt boende idag jämfört med för tio år sedan. Idag anser 80 procent sig vara ”mycket nöjda” jämfört med 60 procent år 2002. Miklos Molnar, universitetslektor i konstruktionsteknik vid LTH och som har utformat undersökningens enkät, hade förväntat sig ett annat resultat.

– Jag blev lite förvånad över resultatet, med tanke byggbranschens ganska så dåliga rykte. Debatten om enstegstätning verkar inte ha lämnat något större avtryck, säger Mikos Molnar.

När det gäller arkitekternas val av material, tyckte Miklos Molnar att resultat inte heller här stämde överens med hans förväntningar.

– Det som också var lite intressant är att arkitekter inte anser sig styras av trender. I frågan om vilka faktorer som styr valet av byggnadsmaterial kom det på tionde och sista plats. Det kanske är för att det låter osjälvständigt med att styras av trender. Men de flesta av oss kan ju se från vilken epok ett hus är, säger Mikos Molnar.

Betongens framtid verkar dock ganska ljus om man ska tro enkäten. Tio procent av de tillfrågade siade om att betongen kommer vinna ännu mer terräng i framtiden.

Fråga Experten: Med vilka bergsarter framställs betong?

Sandy Kalleny — Wed, 16 May 2012 05:00:04 +0000

Vi är ett par elever från arkitekthögskolan i Umeå, och vi arbetar just nu med att undersöka egenskaperna hos betong. Vi funderar på vilka bergarter som används vid betongframställning i Västerbotten och angränsande län.

Tack på förhand,
Viktor

Hej Viktor,

Med anledning av din fråga har jag talat med ett par betongföretag i Västerbotten och angränsande län.

Som ballast i betong används en mix av naturgrus och kross, naturgruset för de finare kornen och kross för de grövre. Ballasten består till cirka 90 procent av bergarten granit. Bergarten granit innehåller mineralerna kvarts, fältspat och lite glimmer. Glimmer används dock huvudsakligen i krossballasten. Normalt dominerar kvarts och fältspat. Därutöver kan alkalireaktiva mineraler förekomma. Variationen är dock stor när det gäller fördelningen av de olika mineralerna. Såväl glimmer som de alkalireaktiva har en negativ inverkan på betong om de förekommer med för stor andel. Därför ser man till att täkterna har en lämplig sammansättning mineraler för att de ska vara intressanta att utvinna. I norra Västerbotten finns täkter med mycket litet innehåll av alkalireaktivt mineral.

En expert inom området berg- och grusmineraler är professor Karel Miskovsky vid Luleå Tekniska Universitet. Han bor förresten i Umeå.

För helhetens skull ska jag också nämna att bergarten kalksten används vid utvinning av cement, som normalt ingår i betong med 15 procent.

Med svaret har jag tagit hjälp av den tekniske chefen Jan Bida vid Sveriges Bergmaterialindustri.

Hälsningar,
Arne

Månadens bloggare: Utvecklas eller dö!

Roger Andersson — Tue, 15 May 2012 07:51:15 +0000

I förra veckan arrangerades tre mässor i Jönköping; Elmia Polymer, Svets och fog samt Automation. Alla var inriktade mot svensk industri – mot hur svenska industriföretag ska kunna utvecklas för att klara den internationella konkurrensen.
Lösningen har varit att hela tiden höja produktiviteten. Det har möjliggjorts genom en hög grad av automation. Svenska företag ligger långt fram både med beträffande den tekniska utvecklingen och med att effektivisera arbetsmetoderna, till exempel genom lean production.

Men hur står det till hos er?

Hur mycket har ni automatiserat de senaste åren?

Många av er som jobbar som leverantörer till byggbranschen har pekat på systemfel i branschen, det vill säga att konjunkturen svänger som värsta berg-och-dalbanan. Lagom till att fabriken investerat har ordrarna sinat och det är dags att skära ned och anpassa till lägre nivåer.

Det drabbar investeringsviljan och måste på något sätt lösas. Ett sätt är att gå över till mer säljstyrd verksamhet än orderstyrd. Alltså att utveckla verksamheten för att jobba offensivt och inte sitta och vänta på en order. Det resonemanget har jag stulit från Anders Ekdahl som leder en tankesmedja kring automation i industrin. Kanske gäller resonemanget även en del leverantörer i byggbranschen. Det är bra att ta makten över sina affärer men räcker inte hela vägen för konjunktursvängningarna rår man inte på.

Jag tror dock att det finns potential att automatisera och därmed effektivisera mer hos många leverantörer. Rätta mig om jag har fel, bästa läsare, men så är min uppfattning.

Jag skulle också vilja påstå att varken leverantörer eller kunder – byggherrar och entreprenörer – varit särskilt hårt pressade av den internationella konkurrensen. Men de senaste åren har konkurrensen ökat. Stora europeiska byggbolag som Bilfinger Berger, Hochtief, Vinci, Strabag med flera slåss om de stora infrastrukturprojekten.

Bilföretagen har länge pressats hårt – och satt stenhård press på sina leverantörer.

Nu verkar byggföretagen göra samma resa då material köps över hela världen. Till och med prefabricerade byggelement fraktas från Baltikum och Polen.

Jag talade faktiskt med en robottillverkare som försökt ta sig in hos svenska tillverkare av prefabelement men han tyckte det fanns ett motstånd i byggbranschen. Utvecklingsmotstånd kan straffa sig.

Svenska industriföretag har ställts inför ett vägval: automatisera eller dö. De har antagit utmaningen och i dag är det till och med en del företag som flyttar tillbaka produktion till Sverige.

Snart står fler branscher inför samma val. Då gäller det att hänga med.

Trätalesmannen Wingårdh kommer till BBD

Roger Andersson — Tue, 15 May 2012 06:35:34 +0000

Arkitekt Gert Wingårdh, som förvånade många när han i veckan skrev under en debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med Träbyggnadskansliet, är en av talarna på Betongbyggnadsdagen den 23 september på Grand Hotel i Stockholm i år. Wingårdh, som är pappa till ett av Sveriges sju underverk i betong, Flygledartornet på Arlanda, är även nominerad till Svensk Betongs Arkitetkurpris som delas ut den 21 maj för Kungsholmsporten i Stockholm.

Trots sitt myckna betongbyggande menar Gert Wingårdh i sin debattartikel att träbyggande är ”det mest moderna som finns på bygg- och bostadsmarknaden”. Han skriver även att “med träbyggande blir själva byggandet klimatpositivt”, något som Svensk Betongs vd, Malin Löfsjögård, menar är omöjligt, vilket hon påpekar i en replik till samma debattartikel.

Vad Gert Wingårdh kommer att föreläsa om på Betongbyggnadsdagen är inte klart i detalj, men temat för hela dagen är “Betong och människan”. Spänningen stiger.
Läs Gert Wingårdhs debattartikel i SvD
Läs Malin Löfsjögårds replik

Fråga Experten: Anslutning mellan två sektioner?

Sandy Kalleny — Tue, 15 May 2012 05:00:21 +0000

Jag har en fråga gällande anslutning mellan “betongplatta på mark” och en vägg i “sandwichformat”. Vad kan man använda sig av precis mellan dessa sektioner? Någon form av tätning eller lister?

Hälsningar,
Robin

Hej Robin,
Det som behövs är en förtagning i plattan på mark med en höjd på ungefär 50 millimeter. Förtagningen ska vara så bred att man kan gjuta i vaggens insida, cirka 50 millimeter. Den gjutningen ger tillräcklig täthet när sandwich används.

En viktig sak som inte direkt har med din fråga att göra, är att det är viktigt att grundplattan gjuts med snäva toleranser. Den ska helst inte sticka ut utanför sandwichelementets innerskiva. Då kan grundplattan ge en tillräcklig värmeisolering vid sin vertikala del. Bredden på förtagningen blir då nominellt cirka, 50 plus sandwichelementets innerskivas tjocklek i millimeter.
Hälsningar,
Arne

Månadens bloggare: Betong ger idéer att skriva om!

Betong — Mon, 14 May 2012 12:46:42 +0000

Ny bloggare är Fredrik Karlsson, tidigare chefredatör på Byggvärlden och reporter på Byggindustrin. Han är fortfarande en engagerad samhällsbyggare, men i ett annat format. Han får berätta själv…

Betong är spännande. Betong ger en massa idéer att skriva om. Så det är jättekul att få gästblogga för betongpubliken.

Jag är engagerad i samhällsbyggnad och ni kommer att få ta del av mina tankar, idéer, analyser och reflektioner kring samhällsbyggnad i några inlägg. Mycket av mina tankar kretsar kring hur samhällsbyggnadssektorn och byggandet kan förbättras.

Jag var fram till årsskiftet chefredaktör för tidningen Byggvärlden och har i flera olika ledare kritiserat, berömt och analyserat sektorns aktörer. Innan dess jobbade jag som reporter på tidningen Byggindustrin. Jag har också läst statsvetenskap – och jobbat som snickare. Och betong, det har jag fler infallsvinkar på. Som att jag tidigare var betongförortsbo och nu bor bakom en putsad fasad. En enstegstätad sådan.

Jag jobbar som bilageredaktör på tidningen Ny Teknik. En bilaga heter Automation och handlar om effektiviseringar inom svensk industri. Med många robotar. En annan heter Ingenjörskarriär där vi skrivit mycket om behovet av fler ingenjörer – inte minst inom bygg.

Jag läser förresten att arkitekten Gert Wingårdh tycker att man ska bygga Norra Djurgårdsstaden i trä. Vad tycker ni? Jaså, inte? Får väl hitta på ett bättre ämne till min första riktiga bloggpost då. Fast den där striden mellan trä och betong, den är allt lite underhållande. Och den belyser faktiskt viktiga frågor om materialens fördelar och nackdelar – särskilt ut miljösynpunkt.

Fråga Experten: Hur kan man utforma en industrihall?

Sandy Kalleny — Mon, 14 May 2012 05:00:52 +0000

Jag är en studerande byggnadsingenjör. För tillfället håller jag på med examensarbetet.

Jag har några frågor om industrihall och hur man skulle kunna utforma den med hjälp av era produkter.

Hur skulle en lösning enligt er se ut?

Den skall helst vara utformad med en balkkonstruktion, men fungerar även med plattor, men det skulle vara snällt om jag fick lite information om detta.

Tack på förhand!
Patrik

Hej Patrik,

Du kan säkert med hjälp av ditt universitetsbibliotek hitta bra material och böcker inom detta område. Allmän information finns i Handboken Bygg – Konstruktionsteknik och I betonghandboken Konstruktion. Dessa båda referenser följer dock inte de nuvarande konstruktionsreglerna.

På följande hemsidor kan du hitta mer information om platsgjutna- och prefabkonstruktioner:
- platsgjutet byggande på Betongbanken www.betongbanken.com
- prefab http://www.svenskbetong.se/bygga-med-prefab.html

För lite mer inspirerande arkitektoniskt utformade byggnader så kan du läsa om Pier Lugi Nervi http://pierluiginervi.org/ och se lite exempel på skalkonstruktioner på denna sida http://www.ketchum.org/shellpix.html

Jag skickad även frågan vidare till min kunniga kollega Hans Forss, som kanske kan ge dig ett utförligare svar.

Med vänlig hälsning,
Oskar & Ingemar

Uppsala får äntligen lite betong

Sandy Kalleny — Mon, 14 May 2012 05:00:03 +0000

Uppsala kommer till hösten att få sin första egna skejtramp, detta meddelar uppsalatidningen 24unt. Rampen kommer att bestå av skejtarnas eget favoritmaterial, nämligen betong. En betongpark är efterlängtad bland Uppsalas skejtare.
- Det kommer absolut hjälpa alla ungdomar som åker skateboard att utvecklas ännu mer och bli ännu bättre på att åka, säger skejtaren Gunez Özdogan till 24unt.

I dag byggs fler och fler betongparker i Sverige. Enligt företaget Nord Skateparks, som bygger liknande anläggningar, finns det redan ett 30-tal betongparker i landet och det finns planer för minst tio till, en av dem blir alltså i Uppsala.

Betongparken i Uppsala beräknas bli 18 x 50 meter stor och bli klar i augusti i år – prislappen kommer att hamna på fem miljoner kronor. När betongparken står klar kommer Uppsalas ungefär 2 000 skejtare att rulla runt i parken. Dessutom finns förhoppningar om att fler skejtare kommer att lockas till betongparken.

Fråga Experten: Hur massproduceras betongplattor?

Sandy Kalleny — Fri, 11 May 2012 05:00:20 +0000

Hur massproduceras betongplattor? Min fråga kommer sig av att jag är på gång att tillverka en mönstrad trädgårdsplatta i betong i måtten 40×10x5. Under produktutvecklingen har jag gjort egna siliconformar och gjutit plattorna för hand. Både tidsödande och kostsamt. Finns det metoder som är mer tid- och kostnadseffektiva och finns i så fall producenter?

Hälsningar,
Anders

Hej Anders,

Exempel på företag som tillverkar markbetongplattor, dit trädgårdsplattor räknas, är S:Eriks www.sankteriks.se och Starka www.starka.se .

Markbetong framställs i rationella produktionsprocesser. Bland annat ställs stora krav på måttnoggrannhet och jämn kvalitet för att läggningen av plattorna ska bli bra och rationell. Till exempel krävs synnerligen stabila formar.

Ett exempel på maskintillverkare är det tyska bolaget Ri-Mac, www.ri-mac.de . På deras webbsida finns två exempel på maskiner med olika kapacitet under ”slab making machines”.

För en effektiv produktion av markbetong behövs förutom en produktionsapparat också en effektiv distribution. Allt kräver relativt stora investeringar. Ett råd kan därför vara att börja med att ta kontakt med någon av de två först nämnda tillverkarna med dina produktidéer.

Hälsningar,
Arne